LogIn: Användarnamn: lösen:

Växtslag Beskärningstyp Anteckningar underhållsbeskärning '' underhållsbeskärning '' vildrosor underhållsbeskärning Vildrosor behöver bara beskäras vart tredje till femte år, bortsett från avlägsnande av vissna blommor. Ibland kan man ta bort någon äldre gren ända nere vid basen för att befrämja ny tillväxt eller för att hindra plantan från att bli alltför tät eller omfångsrik. Denna minimala beskärning ger stora och vackra exemplar. Alternativt kan dessa rosor beskäras varje år som andra stora buskar. ["Botanica Rosor - Encyklopedi över trädgårds- och vildrosor", 2000,Könemann] klätterros underhållsbeskärning Väl uppbundna klätterrosor är mycket enkla att beskära; börja med att ta bort döda, angripna och skadade partier. Korta sedan in samtliga sidoskott, oavsett hur långa de är, till en längd av 5-8 cm. Huvudgrenarna skall inte beskäras alls, såvida de inte burit blommor i toppen. I så fall bör de beskäras ned till det översta sidoskottet, som sedan övertar rollen som ledskott. När huvudgrenen nått önskad höjd bör toppen avlägsnas. Vartannat till vart tredje år, eller närhelst det finns tillräckligt med många skott (mer än tre), avlägsnas den äldsta grenen ända nere vid marken. Detta gynnar ny skottbildning från basen. Ibland är det bättre att istället ta bort någon annan äldre gren där det redan finns ett nytt ersättningsskott som kan bindas upp för att fylla tomrummet. Ignorera det vanligt förekommande rådet att avlägsna grenarna på rankande klätterrosor ('ramblers') efter blomningen. Om man följer detta råd tvingas den stackars plantan producera en stor mängd ny tillväxt för nästa års blomning, vilket i sin tur kräver kraftig gödsling. Det finns visserligen en del rankande klätterrosor som bryter med en stor mängd nya skott från basen, men rosor av denna typ bör behandlas som vanliga klätterrosor med tunna grenar och beskäras som dessa. ["Botanica Rosor - Encyklopedi över trädgårds- och vildrosor", 2000,Könemann] achillea filipendulina praktrÖllika perenn total nedskärning amelanchier (a. canadensis ) kanadensisk häggmispel underhållsbeskärning '' amelanchier (a. spicata) häggmispel underhållsbeskärning '' amelanchier (a. spicata) häggmispel underhållsbeskärning '' aronia arbutifolia  rödaronia underhållsbeskärning '' aronia melanocarpa  svartaronia underhållsbeskärning '' aronia mitschurinii  aronia mitschurinii  underhållsbeskärning '' buxus (b. sempervirens) buxbom formbeskärning '' cotoneaster adpressus  mattoxbär ingen nedskärning '' humulus lupulus  humle total nedskärning '' lavendel (l.angustifolia) lavendel underhållsbeskärning '' pyrus (p. salicifolia) silverpäron underhållsbeskärning '' rhododendron catawbiense-gruppen  parkrododendron ingen nedskärning '' rhododendron forrestii-gruppen  forrestii-rododendron ingen nedskärning '' rhododendron molle  kinesisk azalea ingen nedskärning '' rhododendron × praecox  våralpros ingen nedskärning '' ribes alpinum  måbär underhållsbeskärning '' ribes aureum  gullrips underhållsbeskärning '' ribes hispida rosenrobinia underhållsbeskärning '' ribes sanguineum  rosenrips underhållsbeskärning '' rosa canina  stenros underhållsbeskärning '' rosa carolina  carolinaros underhållsbeskärning '' rosa multiflora  japansk klätterros underhållsbeskärning '' rosa nitida  dockros ingen nedskärning '' rosa rubiginosa  äppelros underhållsbeskärning '' rosa virginiana  glansros underhållsbeskärning '' rubus cockburnianus  vitgrenigt hallon ta bort tvååriga avblommade skott '' rubus deliciosus  brudhallon ta bort tvååriga avblommade skott '' rubus odoratus  rosenhallon ta bort tvååriga avblommade skott '' taxus baccata idegran underhållsbeskärning Av alla barrträd tål förmodligen idegran den hårdaste beskärningen. Stora glesa exemplar kan lätt föryngras genom inkortning av lämpliga grenar. Viktigt är att det finns aktiva gröna kvistar under beskärningsstället. Idegranar kan formklippas och lämpar sig utmärkt till klippta häckar. Beskärningen eller klippningen görs antingen före eller efter vegetationsperioden, dvs april-maj eller september. För klippta häckar är det lagom att plantera 2 plantor per meter medan avståndet mellan plantorna för friväxande exemplar bör vara 2,5-5 meter, beroende på art och sort. Pelar- och dvärgformer ger man så stor plats att de kan utvecklas fritt.