| Sjukdom | Problemtyp | Symptom | Botemedel |
|---|
| blad- och stjälkbakterios | | Blad- och stjälkbakterios. Vid stjälk- och skottbaser uppstår en svart röta och den angriperna vävnaden blir mjuk. Bladen gulnar och vissnar och slutligen dör skotten, dvs hela plantan | |
| rost | | olika svampar orsakar sk rostangrepp. De blir allvarligast när det är fuktigt och på mjuka frodiga växter. Orange till bruna fläckar visar sig på blad, oftast på undersidan. Ovansidan kan ha gula fläckar. | Plocka bort angripna blad genast. Förbättra luftcirkulationen inne bland blad och grenar samt runt växterna. Undvik att väta bladen. Det finns en del svampdödande medel, men förvissa dig om att det är verksamt mot den aktuella svampen |
| sniglar och snäckor | | De här djuren äter huvudsakligen på nätterna och efter regn. Hål med släta kanter uppträder på blad, stjälkar och blommor. De kan också äta sig in i rotknölar och lökar. De efterlämnar glänsande slemspår efter sig. | Luckra jorden så att ägg kommer upp. Ta bort skräp. Täck inte jorden med organiskt material. Lägg ut strängar av kalk runt plantorna. Plocka bort djuren. Prova 'ölfällor' för att locka fram djuren. |
| fjärilslarver | Blad med hål | Oregelbundna gnagskador på bladverket, i svårare fall total kalätning. | Sök reda på och plocka om möjligt bort larverna för hand, spruta annars med insektssprej, tex Pyrethrum. |
| tvestjärtar | Blad med hål | Oregelbundna gnagskador. Vid starkare angrepp lämnas endast de grövre bladnerverna kvar. | Sprutning med tex insekten-killer. Eventuellt insamling av de nattetid verksamma djuren som på dagen söker sig till torra, mörka platser. |
| krusbärsstekel | Blad med hål | Gnagskador och till slut kalätning av bladverket, tills bara nerverna kvarstår | Grundlig besprutning med tex Pyrethrum så snart man ser de första gnagskadorna. Annars kan buskarna stå kalätna på några få dagar. |
| bladlöss | Blad med synliga skadedjur | Kolonier av små, knubbiga, svarta, gröna, skära, röda, gula eller på varierande sätt färgade bladlöss, vanligen vinglösa, men ofta med bevingade individer i kolonierna. | Bladlöss bekämpas med bladlusmygga och bomullslöss med en rovskalbagge. Det finns även en del preparat, biologiska och kemiska, som man kan spruta med. |
| vita flygare | Blad med synliga skadedjur | Vita livliga, små insekter med platta, vinglösa larver på undersidan av bladen. Vita flygare är vanligast i växthus men kan också förekomma utomhus när det är varmt. Blad blir missfärgade och förvridna. Insekternas klibbiga sekret drar till sig sotdaggsvamp. | Bekämpa vita flygare med parasitstekeln Encarsia formosa i växthus och drivhus. Det finns även kemiska preparat som kan användas, tex upprepade besprutningar med Tropical eller Insektssåpa. Svårt angripna plantor bränns upp. |
| sköldlöss | Blad med synliga skadedjur | Platta, runda fjällika eller kupolformade, sköldbärande små insekter på skott och blad. Vanligen i rader utmed bladnerven. | Upprepade besprutningar som mot ullöss och vita flygare. De nykläckta larverna måste dödas allteftersom de kläcks och kryper fram från moderdjurets skyddande sköldar. För fullt effektiv bekämpning kan krävas upprepade besprutningar med 2-3 veckors mellanrum under ett par månader. På mer robusta växter som tex Fikus, rekommenderas att stryka mot djuren med svamp eller tygbit doppad i såpvatten eller oljeemulsion |
| ullöss(bomullslöss) | Blad med synliga skadedjur | Små, gråsuggeliknande ljusröda djur, täckta av en mjölliknande, vit vaxbeläggning. | Ytterst noggranna upprepade besprutningar. Samma preparattyper som mot vita flygare. Hårt angripna växter bör kasseras |
| stockrosrost (malvarost) | Rostfärgade eller beiga kuddar på blad | Vanligt förekommande på stockrosor. På ovansidan bildas nedsjunkna fläckar som motsvaras av rostfärgade kuddar på undersidan. | Placera stockrosorna ljust och soligt. Vattna vid torrperioder. Plocka bort första tecken på rost redan under försommaren. Rosten överlever vinternt, så ta bort alla ovanjordiska delarna. |